Fundera en stund över hur din hund lever sitt liv. Förmodligen får den bra mat, den har en mjuk säng att sova i, den får följa med dig på roliga aktiviteter och den får massor av kärlek. Men har du någon gång tänkt på hur mycket vi kontrollerar i våra hundars liv? Hur mycket fri vilja har din hund? Och hur mycket fri vilja har en hund egentligen rätt till? 
 

Vi människor väljer oftast våra hundar, oavsett om det handlar om en valp eller en omplacering. Det är sällan en hund själv får välja vem den vill dela sitt liv med. Vi väljer åt den och om det inte passar längre bestämmer vi att den ska flytta. När hunden väl bor hos oss är det också vi som bestämmer och kontrollerar precis allt i hundens liv. Vi bestämmer vad den ska äta, hur mycket den ska äta och när den ska äta. Vi bestämmer när den får gå ut för att kissa och var den får kissa. Vi bestämmer åt vilket håll vi går på promenaderna och när det är dags att gå hem. Vi bestämmer när hunden får nosa på saker och hur länge den får nosa. Vi bestämmer om den får hälsa på andra hundar. Vi bestämmer när den får löpa fritt och när den ska gå i koppel. Vi bestämmer när hunden ska sova och när det är dags att gå upp. Vi bestämmer när hunden ska sitta, ligga, stanna kvar och när den ska vara tyst. 
 

Utöver dessa vardagliga saker bestämmer vi dessutom vilka aktiviteter hunden ska vara med på. Vi bestämmer att den ska dra oss när vi springer, vi bestämmer att den ska springa runt en agilitybana, vi bestämmer att den ska gå igenom ett lydnadspass. Och vi bestämmer när hunden ska träna dogparkour. Dessa aktiviteter behöver inte nödvändigtvis innehålla tvång eller negativitet, men faktum kvarstår att det är något vi bestämmer att hunden ska göra och det är inte ovanligt att träningen innefattar bestraffningar och andra negativa konsekvenser om hunden inte gör eller presterar som vi vill. 
 

Vi äger våra hundar och vi anser oss ofta ha rätten att göra vad vi vill med dem. Framförallt anser många att hunden blint ska lyda sin ägare och det finns inget utrymme för en egen, fri vilja. 

 

En sak bör vi alla ha klart för oss. Hunden finns inte till för oss. Vi finns till för hunden. Vi kan bjuda in en hund i våra liv för att vi vill ha sällskap, en träningspartner eller en arbetskamrat. Men vi får aldrig glömma att en hund alltid har rätt till sin egen vilja. Vi människor har ingen rätt att tvinga hunden till något,. Framförallt inte till aktiviteter som uppkommit för att underhålla människan. 
 

Det ska vara roligt att umgås tillsammans med sin hund! Om ni inte har roligt är det dags att fundera på varför. Är dina krav för höga? Har din hund en dålig dag? En dålig vecka? De flesta hundar vill inget hellre än att göra det vi ber den om. Men hundar är djur och inte robotar. När hunden inte gör som du vill gör den inte det för att provocera eller jävlas med dig. Det är ditt ansvar att ta reda på varför hunden inte vill gå din väg och att förändra situationen utan tvång och irritation. Din hund kommer alltid att försöka göra sitt bästa utefter sina egna förutsättningar. Ta aldrig hunden för given och förvänta dig inte att den ska kunna något i alla situationer eftersom du många gånger inte har en aning om vad som försiggår i hundens huvud och kropp - eller i er omgivning heller för den delen. 
 

I parkouren är det viktigt att ha ett syfte med träningen. Fråga dig själv varför du vill att hunden ska utföra övningen. Vad vinner hunden på det? Är det ett säkert hinder eller är risken stor att hunden skadar sig? Kommer övningen att stärka hundens kropp eller slita på den? Tycker hunden att det är roligt? Vill den göra övningen igen eller behöver den en paus? 
 

Ha det här i dina tankar - alltid. Ta ett steg tillbaka, titta på din hund och fråga om den vill. Lita på att din hund vet sina egna begränsningar och lyssna när den berättar för dig att den inte vill. Gör alltid ditt bästa för att ge hunden så många valmöjligheter som möjligt i livet, det är det minsta vi kan göra för våra älskade hundar.